torsdag 25 september 2008

Ett tag sen sist...

Man skulle nästan tro att jag har övergett Agnes blogg med tanke på att det går allt längre tid mellan bloggandet. Men här kommer en liten uppdatering, för er som är intresserade....
Agnes börjar trivas alltmer på förskolan. Fröknarna är så duktiga på att dokumentera med kort allt vad de gör på dagarna så det är lätt för oss att se vad Agnes dag har bjudit på. Målningar sitter uppe på väggarna och Agnes berättar glatt på sitt eget språk om dem då jag hämter henne. Hemma har hon börjat sjunga för fullt & gör rörelser till. Ibland blir hon lite arg för att inte mamma & pappa sjunger med, men det är svårtolkat ibland vilken sång hon sjunger. Viktigt är dock att applådera då hon sjungit klart, gör man inte det så gör hon det själv, demonstrativt!!!
Fröknarna säger att Agnes gärna hjälper till att duka, diska, plocka undan m.m. på förskola. Agnes ska alltid vara med när det händer något & hjälpa till. Ordning & reda ska det vara, är det någon dörr eller skåplucka som står öppen, är hon direkt där & stänger den. Skräp som ligger på golvet ska vara i papperskorgen. Det bästa är att busa med pappa då han kommer från jobbet, lillan får aldrig nog & försöker Tony avlsuta lite fint skriker Agnes "mera,mera,mera..." ända till Tony fortsätter.
På 1½ års kontrollen på BVC trodde vi att Agnes hade passerat 10 kg men icke, 8.8 kg visade vågen. Vi fick nog en liten chock men konstaterade sedan att hon är ju pigg, glad & följer sin längdkurva så det var ingenting att oroa sig för. Hon är en liten nätt tös helt enkelt!
Vi har sålt Agnes fina första barnvagn, plötsligt insåg vi att lillan är numera en stor tjej, tänk vad tiden går fort. Från en bebis till en liten människa som alltid nästan är glad, kärleken till dig Agnes bara växer & växer från dag till dag!
Så fort Agnes slår upp ögonen på morgonen säger hon -"pappa", det första hon säger då jag hämtar henne på förskolan -"pappa bil" . Så fort vi kommer innanför dörren här hem ropar hon -"pappa". Efter en dag på Skansen tillsammans med farmor mötte jag upp dem på stationen, jag glad över att se min lilla dotter, Agnes bara tittar på mig & säger -"pappa" ... med andra ord, det är mycket pappa nu. Men det är världens bästa pappa värd!